AJRVF

I Sydsvenskan skriver Patrik Svensson bland annat: "De verkligen helt väsensskilda stilarna binds samman av Bromanders fantastiska känsla för det svårbemästrade novellformatet. Som i den av Pontus Lundkvist tecknade berättelsen "När kriget kom". En hyperrealistisk dagbok från ett Sverige mitt under brinnande krig."

Och på Nittonde stolen skriver Anna Nyberg bland annat: "Många av novellerna rör sig kring återkommande teman – sex, skam och smärta. De noveller som inte är lika dråpliga som Nanna Johanssons är hjärtskärande hemska. Som Anneli Furmarks titelnovell, där huvudpersonen är en hopplöst ensam kvinna vars alla vänliga kontaktförsök möts av aggressivitet och skepsis, eller i bästa fall, formell men platt artighet. Minst lika hemsk är Hanna Peterssons ”Partitur i D-moll” där en kvinnlig musiker förlamas vid en olycka och instängd i sin egen kropp tvingas iaktta hur hennes man långsamt glider ifrån henne, och lämnar henne ensam kvar, liggandes i sängen."

En till recension av Allt jag rör vid försvinner

I Tidningen Kulturen skriver Gustaf Andersson bland annat: "Vad som blir tydligt med detta företag är var Henrik Bromanders styrka ligger - nämligen i själva berättandet (...) Det är svårt att veta hur man känslomässigt ska tolka Bromanders historier, om man ska skratta eller gråta - och i den diskrepansen ligger en stor gåtfull styrka. Det finns även i hans retorik ett dramaturgiskt driv - som jag inte finner någon motsvarighet till i Seriesverige - som gör att det är omöjligt att veta hur novellerna slutar."

Proffsdemonstranten

Tänkte bara påminna om min serie Proffsdemonstranten, som kommer gå under ett par månader i Arbetaren. Det här är det senaste avsnittet:

Fler recensioner av Allt jag rör vid försvinner

I Dagbladet i Sundsvall skriver David Olgarsson bland annat: "Vardagsångesten och de bisarra sexuella situationerna som blivit hans trademark återfinns även här, men ”Allt jag rör vid försvinner” är ingen upprepning. För samtidigt som det visuella breddats, märks också en nyansering i Bromanders berättande (...) Allt som allt är ”Allt jag rör vid försvinner” definitivt ingen upplyftande läsning, och känslan av obehag sitter i även efter att man stängt boken. Men som alltid med Bromanders verk finns det också något underhåll­ande i det hela, som tillsammans med den nyfunna variationen gör att jag dras att vilja plocka upp och läsa den igen."

I Arbetaren skriver Josephine Askegård bland annat: "För den som älskar Bromanders bilder är det något av en sorg till en början, hans berättelser och figurer hänger så kongenialt ihop att detta känns mer som ett experiment och en nästan retorisk uppvisning i vad som händer när de separeras. Men i läsningen växer historierna, de måste stå på egna ben i längden, och det gör de för det mesta."

På Högsbo biblioteks blogg skriver Siska Humlesjö bland annat: "När nu hans nya antologi Allt jag rör vid försvinner har släppts tänker jag ta tillfället i akt och göra allt jag kan för att ni ska läsa det. Det är nämligen bland det starkaste som skrivits när det gäller svenska serier (...) Det är ett koncept som är fullständigt lysande. Dels visar det på den bredd som finns i serie-Sverige idag och dels gör det att Henrik Bromanders stil blir ännu mer tydlig (...) Ska du bara läsa ett svenskt seriealbum i år så läs det här."

Foton från OCX

Oslo Comics Expo var en väldigt trevlig tillställning. Jag snackade om min bok, signerade och kollade in en del intressanta norska serier av bland annat Flu Hartberg, Bendik Kaltenborn, Rui Tenreiro och så klart Christopher Nielsen.