Idag recenserades Smålands mörker i Dagens Nyheter. Kristina Lindquist skriver bland annat "Henrik Bromander visade redan i debuten Hur vi ser på varandra prov på sin goda förmåga att skildra smärta, men han förlitar sig inte på att det ska bära berättelsen. Den bär sig själv, och oerhört väl. Främst handlar det kanske om att författaren är så generös mot sin skapelse och dess invånare; de allra flesta figurer tecknas med åtminstone ett visst mått av ömhet och komplexitet."
I Fokus skriver Nina Brevinge i en krönika om serier bland annat om Smålands mörker: "Jag slår igen boken och lägger den ifrån mig på betryggande avstånd. Andas. Tittar på boken. Sedan sträcker jag mig efter den och fortsätter läsa. Hade Smålands mörker inte varit en serieroman hade jag nog aldrig öppnat boken igen. Hade handlingen utspelat sig på film hade jag blundat och hållit för öronen. Men inte nu."