I P1:s Kulturnytt menar Johan Knutsson att "Henrik Bromander har skapat en sällsynt och intelligent skildring av kroppsbyggarkulturen, det är något så ovanligt som en roman om den manliga kroppen som objekt (...) Men Riv alla tempel är framförallt en monstruös skildring av en anti-intellektuell manlighet. Av mannen i kris, han som hatar pk-media och känner sig sviken av samhället, han som får sin världsbild bekräftad i stängda rum; i ett gym eller på nätforum. En man som hela tiden kämpar för att rikta föraktet utåt.
Därmed är Riv alla tempel inte bara en bra roman utan också en högst angelägen sådan."
I Smålandsposten skriver Rebecka Åhlund: "Jag är sällan så nära en litterär karaktär som jag varit Johan, och då är jag ändå en person som lever i min egen lilla värld nästan hela tiden. Den raka, enkla, men exakta prosan gör det med mig. De rusiga, deliriska drömsekvenserna är minst lika suggestiva. Henrik Bromander måste skriva så många fler historier, tänker jag."
Och lite extra kul då boken delvis utspelar sig i Nyköping skriver deras lokaltidning Södermanlands Nyheters recensent Hanna Kangassalo bland annat: "I Riv alla tempel tar det inte en lång stund innan jag förstår att det sörmländska mörkret är lika svart som det småländska (...) Det är ett riktigt svårt liv som gestaltas, men kanske är det bokens direkta tilltal i kombination med värmen i författarens människosyn som gör läsningen så lätt ändå. Bromander gestaltar, precis som i den förra romanen, en i grunden god person som korrumperas av omgivningen och omständigheterna och begår kriminella handlingar som en logisk konsekvens av allt som har hänt.God förresten, han är ynklig och feg också. Men jag är långt ifrån likgiltig inför hans öde. Om vi som samhälle känner så för våra förlorade män (och låter enskilda flickvänner och mödrar slippa dra hela lasset själva), så finns det kanske hopp även i den djupaste tragiken."
Vidare så har föreställningen Smålands Mörker spelat uppe i Stockholm. Svenska Dagbladet passade på att recensera. Lars Ring menar att det är en iscensättning som är "stark, intelligent och ytterst angelägen."
Tidningen Tecknaren har i sitt senaste nummer en stor artikel om tecknade serier som blir teater. Jag intervjuas vid sidan om Py Huss-Wallin och John Hanse som snackar om pjäserna Begränsat utrymme respektive Smålands Mörker.
